Troisgros, Régis et Jaques Marcon, Le Petit Nice, AM par Alexandre Mazzia och Le Cinq

Troisgros*** – Roanne

Papillon hors saison

Resan började med flyg till Lyon. Därefter hyrbil via Villié-Morgon till Roanne där familjen Troisgros driver restaurang sedan 30-talet. Troisgros har haft tre stjärnor sedan 1968. Dessvärre är jag inte benägen att hålla med Michelins inspektörer. Det var på inget sätt dåligt dåligt men den den där magin som bör finnas i trestjärnig mat var tyvärr frånvarande. Inte helt säker på om jag ens tycker att de är värda två stjärnor. Vi fick en riktigt bra efterrätt men resterande rätter var egentligen inte särskilt minnesvärda. Maten är tämligen ”enkel” med få ingredienser på tallrikarna, vilket jag vanligen gillar. Syranivån är väldigt hög. Jag har aldrig varit på en restaurang där syran genomgående varit så påtaglig. Servicen var tämligen stel. Resans besvikelse.

Troisgros Bilder

Régis et Jaques Marcon*** – St-Bonnet-Le-Froid

Morilles, pois cassés et petit pois frais

Dag två körde vi till den lilla byn Saint-Bonnet-Le-Froid för att äta på Régis et Jaques Marcons trestjärniga restaurang med samma namn. Régis Marcon verkar gå under namnet svampkungen och det finns helt klart fog för namnet. Det var svamp i nästan varje rätt, utan att det på något sätt kändes krystat. Bäst av svamparna var en rätt med stora fina murklor och ärtor. Fantastiskt bra. Jag valde dock bort en efterrätt gjord på Karl Johan till fördel för en dessert med jordgubbar och örter (oklart vilka) som var mycket, mycket bra. I menyn listas vilka svampar som finns tillgängliga under respektive månad. Kan tänka mig att ett besök under hösten kan vara riktigt intressant och bra. Maten är relativt klassisk utan att på något sätt kännas daterad. Det är hög kvalitet på råvarorna och allt är mycket gott. Marcon är väl värd en resa. Tänk på att vara ute i god tid. Vägarna dit är ganska smala och krokiga och hamnar man bakom en lastbil, vilket händer då och då, sjunker medelhastigheten väsentligt. Det är ofta väldigt svårt att köra om. Mobiltäckningen är begränsad.

Régis et Jaques Marcon Bilder

Le Petit Nice*** – Marseille

Le Petit Nice.jpg

Marseille verkar inte vara en särskilt intressant matstad men det finns en restaurang som är väl värd en resa. Jag skulle faktiskt vilja placera Gérald Passédats Le Petit Nice i samma kategori som t.ex. Fäviken, Etxebarri och Daniel Berlin. En restaurang som hör hemma på alla foodies listor över restauranger att besöka. Restaurangen är mer formell och lyxig än de tre första men bjuder på samma unika upplevelse med ett tydligt geografiskt uttryck. På Le Petit Nice är det fullt fokus på fisk och skaldjur. Kvaliteten på råvarorna är väldigt hög. Det är mycket fina smaker och välkomponerade och vackra rätter. Vi åt Passédats version av bouillabaisse, som såklart inte bara var en soppa utan ett antal serveringar. En av dessa var en fantastisk fisksoppa som serverades med hummer och fyra olika fiskar bl.a. en mycket fin rouget. Ett återbesök står högt på listan även om Marseille som stad inte direkt lockar till ny resa.

Le Petit Nice Bilder

AM par Alexandre Mazzia* – Marseille

Langoustine - carrot - cassava - egg yolk-rice vinegar cumin

Alexandre Mazzia är den svåraste restaurangen att bedöma. Jag är ganska kluven efter mitt besök. Här är det mycket möjligt att tröttheten och viss mättnad påverkade min upplevelse. Detta var resans fjärde avsmakningsmeny inom 48 timmar varav den andra för dagen. När jag satte mig till bords förväntade jag mig ca tio serveringar. Det blev dock 20   serveringar under knappt fyra timmar. Lite mindre mat och en kortare sittning hade nog varit till Mazzias fördel denna gång. Alexandre Mazzia är en man med många idéer och som lagar väldigt kreativ mat. Det är många nya och intressanta smakkombinationer, vissa utmärkta andra mindre lyckade. Ibland blir det något av en smakmässing overload och vissa rätter är lite spretiga. Det är långt ifrån klassisk fransk mat. Mazzia blickar snarare mot nordafrika och Asien. Jag tror att Alexandre Mazzia har potential att blir riktigt bra, bara det spretiga slipas bort.

AM par Alexandre Mazzia Bilder

Le Cinq*** – Paris

Green peas and red currants

Le Cinq var resans stora överraskning och ett synnerligen bra slut på resan. Jag hade sett några rätter på Instagram som inte alls såg särskilt bra ut. Le Cinq levererade dock en måltid på högsta nivå; utan tvekan värd tre stjärnor. En lunch på ett lyxhotell inne i Paris blir inte lika speciell som luncherna uppe i bergen hos Marcon eller vid havet på Le Petit Nice. Rent matmässigt presterar dock Christian Le Squer på samma höga nivå. Mycket välkomponerade och välbalanserade rätter, hög kvalitet på råvarorna, bra teknik och vansinnigt gott. Le Cinq bjöd vidare på den absolut bästa servicen under resan. Servicen var såklart, så där perfekt som man förväntar sig på ett av Paris dyraste hotell, men det bästa var att personalen var så trevlig och lättsam. Det var en mycket avslappnad och glad stämning i matsalen. Till Le Cinq återvänder jag mer än gärna. Det var inte särskilt dyrt heller. 145€ för fyra rätter samt ammisar, predessert och mignardiser från ståtlig vagn samt en Clos Rougeard 2003 för 90€.

Le Cinq Bilder

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s